Tisdag 03:49 kärnan, essensen, russinen ur kakan, kalla det vad du vill...

Reflektion 2.0
Kärnan, essensen, russinen ur kakan kalla det vad du vill.
Jag utgår ifrån att det inte finns en pedagogisk modell som rakt av går att överföra från en kontext till en annan. Utan måste omarbetas, anpassas el redigeras för att tillgodose den lärande till fullo. Folkesson 2012 stöder denna tanke i samband med att forskaren argumenterar för vikten av systematisk dokumentation inom utvecklingsprocesser.

Jag vill så här inledningsvis även förtydliga att jag både som yrkesperson och privat anser det finnas fler intressanta dimensioner att tillföra i diskussionen som varken forskning inom humanistisk eller evolutionära utgångspunkter kan tillgodose. Jag tror mig veta att dessa tankar inte skulle upplevas lika tillförlitliga i en validitetskontroll eller reabilitetsdiskussion så väljer därför för akademin mer etablerade och trovärdiga källor. Jag väljer därför att i detta arbete förvara dessa andra dimensioner inom min privata, subjektiva, "ryggsäck". Den där ryggsäcken som vi alla går och bär på, du med fast du kanske ännu inte vågat titta i din. Är du intresserad av att ta del av mina vidare och djupare teorier om människan och dennes behov av " meningsskapande"  (se punkt 5 nedan) föreslår jag ett fysiskt möte över en kopp kaffe på något trevligt lokalt café. Jag inser också efter flera samtal med mentorer både på Göteborgs universitet, Almåsgymnasiet och Flodamanchon behovet av avgränsning för att inte förvirra mig bort i snår av variabler och perspektiv.

Jag avser att i denna aktionsforskning inspireras av olika pedagogiska godbitar som skalats ned till:
(Troligtvis kommer jag skala ännu mer men här har ni mitt mittinattentänk)

1. Montessoripedagogik vilket förutom Maria Montessoris filosofi bygger på bland annat sensomotorisk forskning. Engagera alla sinnen i lärprocessen. Låta barnet utforska sin omvärld i sin egen takt med stöd av den vuxne medutforskaren. Medutforskaren blir för mig den individ som kommit närmre centrum inom den proxymala utvecklingszonen i Vygotskys utvecklingsteori.

2. Reggio Emilia snarlik med ovan nämnda men som för in den hållbara utvecklingen med återvunna restmaterial inom den kreativa lärprocessen.

3. Skolverket:
"Flippa det flippade klassrummet ytterligare:
Flippa det flippade klassrummet ytterligare och låt studenterna eller eleverna arbeta praktiskt med problemlösning innan de tar del av inspelat material. Det menar en grupp forskare vid Stanford att man kan göra.
Resultatet visar att studenter är bättre förberedda att förstå teori efter att de har fått utforska och arbeta praktiskt inom området. Här kan olika typer av simulering vara till stor hjälp, menar forskarna."

4. Monroepedagogikens tydliggörande strukturer.

5. Peter Gärdenfors med bland annat titlar som:
Den meningssökande människan
Lusten att förstå
Blotta tanken
Gärdenfors tillför framför allt i boken lust att förstå, mitt fokus att skapa struktur som ökar elevs inre motivation för lärande och engagemang.

Jag kommer som ni märker fokusera på att laborera med strukturen runt elevs lärande. Jag tänker både det formella lärandet inom klassrummet samt det "informella" utanför det fysiska klassrummet.

Analysgrupper / fokusgrupper:
Jag tänker att det borde vara bra att kunna prova upplägget samt jämföra upplevelser och resultat från både florist1 och 5 el 6. Åtminstone till en början under 3-4 veckor. Detta borde rama in vissa relevanta faktorer ur ett progressions el utvecklingsperspektiv. Vidare även ge bra indikationer på vad som blir lämpligt att justera framöver. I alla typer att förändringar får man nog räkna med att upplägget passar eleverna olika bra, vissa påverkas troligtvis bättre av det än andra. Det intressanta blir att analysera vilken grupp elever som gynnas bäst och om denna grupp elever har andra faktorer gemensamt. Slutligen även se om den systematiska dokumentationen visar på hur konceptet går att omarbeta så att så många som möjligt gynnas inom en klass. I en perfekt värld alla.

God natt...